Kramp i lungorna

publicerat i Cancer;
Idag har inte varit en bra dag. Jag har varit dålig hela dagen på olika sätt, och bara legat i soffan. Bara att stå upp idag har varit en kamp och jag har inte klarat av mer än en minut. Senare mot kvällen gick det, så det är skönt att det vände lite. Men sedan 6 timmar tillbaka har jag haft extrema kramper i lungorna, och förutom att det gör ont så tycker jag att det är riktigt läskigt. Just dem gångerna när det krampar i hjärtat eller lungorna så blir man extra rädd. Man är så hjälplös. Det är just dem två organen man inte vill ha problem med. Försöker verkligen tänka att ”det är ingen fara, det är bara kramp” men samtidigt är man ändå rädd att lungorna ska ge upp. Jag kan fortfarande inte säga om cancern har spridit sig till lungorna, men med tanke på hur det känns inne i min kropp så skulle det inte vara en omöjlighet.

Jag menar att jag kan verkligen känna cancern på dem andra ställena. Dels för att det ibland känns som att cancern äter på mina organ i kroppen men också för att dem organen krampar ju mer cancern växer. Det är inte omöjligt heller att det inte syns på röntgen. Min cancer har varit så lurig hela detta året och den är så tunn, som ett pålägg. Det kanske gör att man inte vågar dra några slutsatser om den har spridit sig förrän det blir så pass mycket att man kan garantera att det är cancer. Hänger ni med än så länge? Jag tänker så här. När jag väl kom in till sjukhuset i början då var min cancer som störst och DÅ såg dem INGET på dem tre olika röntgen jag gjorde i min stad. Och sen efter några månader så minskade cancern ungefär 50% efter att ha gått på cellgifter. Det måste betyda att den blev ännu svårare att identifiera på röntgen. Så det i sin tur måste betyda att det är svårt att se om den spridit sig vidare. Om den nu är så lömsk och osynlig. Hänger ni med i mitt resonemang? Jag tror jag kommer informera min onkolog om att försöka slänga ett extra öga på hjärtat och lungorna och inte bara fokusera på mage och buk, inför min kommande röntgen. Det som jag tycker ska bli mest intressant är uppföljningen på hjärtat för att se om det fortfarande växer något runt om eller om det bara var något tillfälligt. Tex en infektion. Men inga hakor kommer till att tappas om jag får veta att det är cancer på dem ställena. Jag förväntar mig typ att den ska spridas ut i hela min kropp. Min kropp kämpar för livet och är inte redo att ge upp.

Men nu är det inte långt kvar tills den uppföljande röntgen. Det är om 3 veckor ungefär. Så jag hoppas kunna få svar på vad som händer i kroppen nu. Jag är väldigt nyfiken på att veta om dem nya cellgifterna har lyckats göra något. Jag kör bland annat i tablettform nu, vilket jag inte tidigare gjort. Mitt schema är: 14 dagar cellgifter, sen 7 dagar utan, och så rullar det 3-veckorsschemat på. Nu är klockan nästan 3 på natten när jag skriver detta inlägg. Och jag är helt säker på att jag inte kommer kunna sova på ett tag i.o.m kramperna i lungorna. Så det kommer till att hålla mig vaken några timmar till om jag får gissa. Skulle verkligen behöva sova då jag knappt sovit senaste veckan.

Men… Skulle det vara så att cancern spridit sig till lungor och hjärtat så behöver jag antagligen lägga till andra cellgifter. Men är så trött på att få nya och fler biverkningar nu. Bara för att man slutar med en viss cellgift så slutar kanske inte biverkningarna för det. Jag har kvar de flesta biverkningarna från cellgifterna jag gick på i våras. Och kommer antagligen få leva med dem livet ut. Så mer biverkningar vill vi inte ha. Vill inte vara så sjuk att jag behöver säga upp min lägenhet och flytta in på något vårdboende. Det skulle vara en mardröm för en snart 32-åring.

Kommentera inlägget här :