Ja vad ska man säga, har så extrema smärtor att jag inte vet vad jag ska göra. Så många gånger jag önskat att något ens kunde lindra lite. Är så trött på min kropp att just jag, kanske en på miljonen ska vara immun mot smärtstillande. Men skönt att veta att jag inte går på några mediciner som jag kan få biverkningar av. Så det är fördelen med att leva ett tablettfritt liv. Får ofta höra hur stark jag är som brottas med allt utan att gå på mediciner. Men jag har absolut inget att jämföra med så svårt att hålla med i en sån sak. What doesn't kill you makes you stronger!
Är så trött på vården man får möta på sjukhuset så imorgon kommer jag istället att ringa vårdcentralen. Tror jag kommer behöva röntgas då jag knappt kan röra mig samt har svårt att gå. Kommer försöka kleta in min kropp inför natten med emla salva även om jag vet att det inte gör någon skillnad. Men kanske blir lättare att somna. För när man har såna här smärtor så är det väldigt svårt att få till någon sömn och vakna gör jag alldeles för lätt.
Jag tänker ofta tillbaka på tiden i början när jag var sjuk. Hur jag bara släppte allt direkt, accepterade min situation och gjorde förändringar som skulle underlätta. Jag förstod ganska tidigt att det inte skulle vara något som skulle gå över snabbt. Är så tacksam för att jag la ner så många tusenlappar på en helt ny soffa för jag visste hur mycket tid jag skulle spendera i den. Och tro mig, ett av de bästa besluten jag tagit! Vilken skillnad men en rejäl stor soffa som man slipper ligga på sidan för att kolla Netflix eller Youtube. Så skönt att kunna ligga "rakt" fram. Och så glad att jag tog beslutet att skaffa husdjur. Har alltid genom alla år älskar djur och alltid haft massa husdjur. Så att jag äntligen får spendera så mycket tid med honom och se hur han uppskattar hur jag alltid är tillgänglig för honom är underbart. Det ger mig mycket lycka.
Nu firar snart min sjukdom ett helt år och jag vet inte om det är något som jag borde fira eller tvärtom försöka glömma. Men kanske fira att jag överlevt ett år trots alla odds emot mig. Känner man mig så vet man att jag kan hitta tillfällen för att fira allt. Älskar att hitta på roliga saker med mina vänner och älskar gå på fina restauranger då jag är en riktig matnörd. Hoppas jag hinner bli frisk tills dess. Har haft oturen att vara riktigt dålig senaste 2 veckorna. Och det tär på mina fysiska krafter.
Idag har jag äntligen fått min medicin för all klåda. Det är främst benen som kliar nu. Det är en dryck som man dricker men tydligen kan den inte ta bort problemet utan bara lindra. Men det är värt att ge allt en chans. Häromdagen kliade jag mig sårig på benen och jag hoppas jag slipper den graden av klåda igen. Har inte orkat börja med medicinen idag för jag har så mycket just nu så ska försöka börja imorgon! Idag är första dagen jag lyckats äta mat på riktigt. Blev en burgare till lunch och sedan sushi till kvällsmat. Båda ville komma upp för en sekund men summa summarum så lyckades jag behålla båda. Applåder mottages gärna!
Imorgon ska jag försöka vakna tidigare än kl 13 eftersom jag ska ringa vårdcentralen. Riktigt jobbigt. Det är riktigt tufft att gå upp innan kl 13 på dagarna. Det är inte bara att "ställa" ett alarm. Cancer + cellgifter = fatigue, alltså mycket sömn. Får man sömnen som man behöver så blir man trött ändå. Inte som för vanliga människor att man sover tills man är utvilad. utvilad finns inte i min värld och jag kan inte komma ihåg en enda dag detta året som jag fått känna den känslan. Annars får jag se om jag lyckas få gå upp på förmiddagen och sen gå och lägga mig igen. Finns det något mysigare än att sova på dagtid? Tror inte det!