Nu är antibiotikakuren avslutad. Lite blandade känslor inför det. Jag är rädd att febern kommer gå upp till 42 grader när som helst nu. Har varit helt underbart att ha haft max 39 grader i feber. vilket för er säkert låter sjukt. Men det har varit så skönt verkligen. Därför passade jag på att handla mat inför veckan och lagade matlådor ifall jag skulle bli riktigt kass.
Problemet som varit förra helgen har varit illamående, vilket inte förvånat mig då det är den vanligaste biverkningen av antibiotikan jag haft. Det har varit tufft då jag varit bortrest en weekend och ätit ute. När maten är så god men man får inte ner den. Eller inte så mycket som jag velat. Sjukt störigt.
Senaste dagarna har cellgifternas bieffekter slagit till. Jag har tagit extra hög dos för jag vill inte dö just nu och därmed extra biverkningar. Som hållt mig uppe under nätterna. Dåligt med sömn. Och det känns så fel att aldrig få en sovmorgon när man är sjukskriven för larmet ringer varje dag och så är det dags för cellgifter. Verkligen segt men har jag något val? Kan inte riktigt sova när jag känner för det eftersom man ska passa 5 tider om dagen. Tid för cellgifterna, tid för sprutor och tid för att äta. Man blir väldigt låst. Man får aldrig tid att sova fast man behöver det.
Har i alla fall hunnit få mycket gjort. Har hittat nya bågar, så ska på synundersökning om 1,5 vecka. Synen ändrades totalt efter första cellgifterna, så jag har gått utan glasögon (och kört bil utan) i 1,5 år! Men verkligen inte haft råd. Så skönt att få det gjort. Hittade också dem bågarna jag så gärna ville ha. Och dem passade mig snyggt också. Om några dagar ska jag också till frisören då jag får lite panik över mitt hår. Det var ju inte längesen jag slingade det blont men mitt hår växer som ingen annans och utväxten är brutal. Känner mig heller inte som mig själv när håret är för mörkt då jag varit blondin senaste 23 åren kanske? Så skönt att få en uppfräschning.
Remissen till tandläkaren-läkaren (asså läkare på sjukhuset) dröjde inte heller länge trots jag inte skulle vara prioriterad. Dock fick jag tid i en annan stad men skönt att det ska bli av. Så får vi se om min infektionen i kroppen samt febern kan ha med tanden och göra som jag lagade för 4 månader sedan. Så tror dem ska röntga och ta bilder kanske något vävnadsprov? Nä jag har ingen aning, men så skönt jag får det gjort i alla fall! Så det är om 1,5 vecka. Smärtenheten har också blivit inkopplad igen. Den remissen gick också snabbt. Dem vill experimentera på mig, gärna när jag är inlagd dock. Dem har ringt mig flera gånger. Men jag sa att jag kan inte ha ont på beställning heller. Men nu är han från smärtenheten, min kontaktsjuksköterska och min onkolog på semester. Så mycket är på paus för tillfället.
Jag är trött, illamående och orkeslös. Inte ens orkat träna med cancergruppen. Legat i soffan, sovit, kollat serier och gosat med husdjuren. Idag fick jag äntligen lite krafter på kvällen så har lyckats städa massor och baka kärleksmums. Jag tror inte ni förstår hur stolt jag är över mig själv som lyckats göra detta trots min knappa energi. Så verkligen en klapp på min axel.